Carragher

• 2005-09-17
• 0 Kommentarer
• profile

Alias:
Carragher

Namn:
Per Gut

Ålder:
30år

Matchvikt:
176cm

Length:
Lättvikt eller lätt weltervikt.

Moderklubb:
Flogsta

Uppväxt:
Föddes 1974 i Uppsala och bodde där till 1999. Efter
det har jag bott en sväng i Sundsvall, Borlänge,
Uppsala igen. Sedan 2004 håller jag till i Stockholm.
Jag bodde på samma gata som Sparky och vi spelade
mycket fotboll ihop i gränden. Vi började
fotbollsskola samtidigt, men efter första terminen gav
jag upp. Enligt rykten beror på att träningen flyttade
inomhus och jag vägrade spela i en hall. Utomhusboll
är mycket roligare. Sparky fortsatte i många år och
blev riktigt bra. Hans höjdpunkt kom nog 1989 när han
var föll i finalen i Gothia Cup mot Bordeaux.
Själv fastnade jag i tennisfällan. Jag har också
spelat boule på typ elitnivå mellan 1990 och 1999.
Inga större framgångar att skryta med. Jag tror att
jag har spöat nån SM-vinnare nån gång, och så har jag
förlorat en final mot en snubbe som vunnit VM.

Yrke:
Journalist

Minnen:
Tyvärr hade mina föräldrar en sommarstuga vilket
gjorde att jag många helger och somrar var tvungen att
sitta isolerad i Dalarna och följa stora
sporthändelser. FA-cupfinalerna 1986 och 1989 minns
jag tydligt att jag följde på en risig tv på landet.
En annan egenhet vi hade i familjen var att åka
utomlands på sommarlovet.
VM-sommaren 1982 träffade vi en svensk familj på ön
Samos, Grekland. De hade inga barn med sig på resan
men mannen var ruggigt fotbollsintresserad och
fanatisk Hammarbysupporter. Hans fru var likt mina
föräldrar mest intresserad av att vandra i berg, äta
fetaost och titta på tanter som virkar. Så han och jag
kuppade och släppte iväg de andra samtidigt som vi
bänkade oss på en grek-bar. Han drack bärs och jag
fanta. En legendarisk sommar. Det här fick följden att
vi började umgås och 1983 tog han med mig på
Sverige-Rumänien på Råsunda, min första landskamp.
Ett svart minne från VM-86 är matchen
Brasilien-Frankrike som jag inte fick se klart för
mamma. Vi skulle åka till Grekland tidigt på morgonen
och eftersom det blev förlängning gick jag aldrig och
la mig. Mamma fick tvinga mig i säng och
slutresultatet och straffarna fick jag höra talas om
senare. Att jag blev blåst på upplösningen av en av
tidernas mest omtalade matcher har jag svårt att komma
över. Mamma har bett om ursäkt nu i efterhand och hon
känner sig dum för att hon inte insåg hur stort det
var.

Pinsammaste minnet:
Jag och en polare (som också bodde på samma gata som
jag och Sparky) gick samma tenniskurs. Alla skulle
mötas i nåt sorts gruppspel för att man skulle lära
sig att tävla. Jag lottades mot honom och hans farsa
körde oss till hallen och dömde matchen. Man skulle
spela en timme och om det var oavgjort då skulle man
spela tiebreak till 5. När en timme hade gått var det
lika, och hans farsa sa att matchen var slut och att
det blev oavgjort. Jag sa att ”det måste ju bli
tiebreak”. Han var inte riktigt med så jag snedtände,
skrek ”vet du inte vad tiebreak är” och sulade iväg en
boll mot honom. Jag tror att det vi spelade ett
tiebreak och jag tror att jag vann det, men ärligt
talat minns jag bara att jag gjorde bort mig.

Bästa fotbollsminnet:
När jag åkte till Liverpool för första gången. Att få
komma dit och se en match var nåt helt enastående som
jag verkligen längtat efter. Att sen göra det om och
om igen är lika kul varje gång. Champions
League-finalen i år kommer naturligtvis att bli ett
fantastiskt minne att berätta om. Såg matchen på
Dubliner med en kompis från Liverpool som rest hit för
att han inte pallade att vara hemma under finalen. Sen
händer det fortfarande att jag bland vaknar mitt i
natten av att jag drömt att Eidur Gudjohnsens skott i
sista sekunden i semifinalen går in. Om det hade
blivit mål där vet jag inte vad jag hade varit i dag.
Troligen död. Jag hade inte kunnat ta den smällen.

Första favoritlag:
Liverpool. Jag tror att det började med att jag fick
en vimpel, mugg och nyckelring av farsan. Benfica var
ett annat tidigt favoritlag. 1983 var vi i Portugal
med familjen vi träffat i Grekland sommaren innan. Min
fotbollspolare fixade en jätteposter på Benfica och
jag hade en t-shirt med klubbmärket på. Varje gång jag
klev ut från hotellet kom det fram en massa snubbar
till mig ”aaaah, Benfica, very good, Stromberg”, eller
”aaaaah, Benfica, very good, Eriksson”. På hemmaplan
var det IFK Göteborg som gällde.

Barndomsidol:
Stefan Edberg. Jag tog hans autograf redan när han var
på väg att slå igenom stort (1983). Han skulle spela
SM i Uppsala. Jag var där och kollade med morsan. I en
kvällsmatch mötte han Jonas Svensson. Men matchen blev
sen så jag fick inte se klart. Nästa dag var jag
tillbaka och träffade honom vid sidan av banan. Jag
tog hans autograf och frågade hur det hade gått i
matchen kvällen innan. ”Jag förlorade”, sa Edberg.
”Med vadå”, svarade jag. ”6-2, 6-2”, svarade Edberg.
”Vad synd”, sa jag, tog mitt autografblock och drog.
Efter det har jag aldrig sett honom annat än på tv.

Värsta busen:
John McEnroe, men nu känner jag att jag börjar glida ifrån fotboll här. Harald ”Toni“ Schumacher. Han har verkligen blivit stämplad för den där attacken på Battiston i VM 1982, men han var faktiskt ett riktigt psykfall.

Störste spelaren:
Det är svårt att välja mellan Kenny Dalglish och Ian
Rush. Rush gjorde alla mål och var en hjälte större än
någon annan, men kung Kenny var så mycket mer, ett
helt koncept. Jag svarar Kenny för att markera att jag
är lite äldre. Egentligen ska man svara Billy Liddell,
men så gammal är jag inte.

Skönaste arenan:
Anfield, Liverpool. Luften är speciell, gräset har en
särskild grön färg, allt det röda är en speciell röd,
ljudet finns ingen annanstans. Det handlar om känsla
mer än arenan. En annan skön arena är Stadio Municipal
i Braga, Portugal. Jag har aldrig varit där, men
arenan gjorde starkt intryck på mig under EM förra
året. Ena kortsidan har ingen läktare för det står ett
helt berg där istället. Det verkar ballt.

Varför stryktipset?
För plingen. Går det att ladda hem original
Tipsextra-baaaaooooo-ljudet nånstans?

Bästa ölen:
Carlsberg (LFC´s sponsor)

3 ord om vår idol, Vinnie Jones:
Förstår inte hypen

Bästa sommartjejen:
Lauren Graham (Gilmore girls)

Egen kommentar:
John McEnroe, men nu känner jag att jag börjar glida ifrån fotboll här. Harald ”Toni“ Schumacher. Han har verkligen blivit stämplad för den där attacken på Battiston i VM 1982, men han var faktiskt ett riktigt psykfall.

• ← Previous Post
• Next Post →