FONTHELLA CUP 2002

Solen stod högt i skyn, fåglarna kvittrade, och hela parken låg öde och förväntansfull... sällan anade den vilken magnifik underhållning som skulle visas denna underbara lördag i sommarens tecken. Ett gäng raska och gängliga grabbar tågade in med det finaste av det fina, ett Stiga World Cup fotbollsspel. Turneringen som sent kommer glömmas fick en seg start då det visade sig att två av deltagarna, låt oss kalla dem "Risse" & "Liam", ej kunde komma. Plötsligt uppstod en hop av frågor från publiken... vem ska spela då? kommer turneringen att läggas ner? vem ska ersätta de dyrt köpta biljetterna då? eller kan möjligtvis Tippeligan snabbt fixa ersättare?
Då tidernas turnering i Sundsvall givetvis hade skapat publikhausse så dök det snabbt upp tre oväntade Tippeligister som mer än ovillig kunde hoppa in. Lunkan, TippeLigaCupsmästaren tog Risses plats i grupp B. Liam fick en tillfällig ersättare som gav honom tre gratispoäng mot Kalle som var dagens publikmagnet med en hel hop av människor på läktaren. Efter de inledande matcherna såg det ut som att grupp A skulle ta hem både guld och silver, men sent anade de att spelarna i grupp B bara kört på halvfart.

Liam dök upp från ingenstans och tog sitt lag till semifinal medans Berne hade all tur i världen genom Kalles självmål från andra ändan av planen då det återstod ca 1 sekund av matchen (innebar 3-3). Således började De båda herrarna att skrämma upp favoriterna från grupp A, Simonsson (turneringens målspottare!) och Barken. De sistnämda pallade ej trycket och blev utsopade i sina respektive semifinaler och drömfinalen var ett faktum. För att återgå till parken och dess bejublade miljö så syntes ett gäng riktiga A-lagare snika runt buskarna och mummlade att de uppkäftiga slynglarna minsann hade snott deras favorithörna med tillbehör (de två gröna parkbänkarna!). Som tur var så hade Tippeligisterna anställt en herre vid namn Vilde, som höll dem borta under turneringens gång tills domaren blåst för sista gången.

Stora städpatruller sattes in för att sopa rent efter denna publikfest och redan efter 2 minuter var allt sig likt igen... givetvis med A-lagarna på sin rätta plats, sittandes på sina hemkära bänkar...och sent skulle parken glömma denna underhållning som bara kan ses årligen i en stad som kallas för Sundsvall, långt bort i fjärran...

GRUPP A

Grupp A: Barken, Holma, Simonsson och Wasse.

Först ut var Barken mot Holma. En på förhand kassaskåpssäker seger för Barken. Holma gick dock ut hårt och passade bollen mellan sina spelare ett par tre gånger för att luckra upp Barkens försvar. Ett självmål från mittplan grumlade dock Holmas drömmar om att kunna knipa en poäng. 3-0 till Barken var ett faktum.

Simonsson och Wasse visade sig vara två målglada gäng med vidöppna försvar. 6-4 till Simonsson gav en fingervisning om vad som komma skulle. Simonsson dängde nämligen till Barken i andra rundan. Även här med 6-4. Holma lyckades med konststycket att släpa sina spelare från puben och lyckades med nöd och näppe besegra Wasse. Wasse som i det här läget var nära att gå upp i limningen. Hans taktik höll inte alls. Det var förmodligen därför som det blev otroligt tillknäppt i sen sista gruppspelsmatchen mellan honom och Barken. En match i vilken Barken slutligen kunde dra det längsta strået och vinna med 1-0. En seger för fotbollspelet.

Nu var det bara Simonsson vs Holma kvar. En Holma som var tvingad att ta en storseger för att placera sig bland dom två främsta. Matchen böljade fram och tillbaka och publiken var i extas. Simonsson som fram till sista matchen hade snittat 6 mål per match fick inte till det i avslutningarna och det utnyttjade givetvis Holma. Trots en 5-3 seger räckte det inte för honom utan vidare ur gruppspelet kom Barken och Simonsson. Den senare blev gruppsegrare på fler gjorda mål.

GRUPP B

Grupp B: Liam, Kalle, Lunkan och Berne.

Ingen större klass på den här gruppen när man tittar på det material som dessa tippeligister har att förfoga över. Först ut var Liam vs Kalle. Två Spursfan. Det kunde inte bli något annat än en medioker tillställning. Men ack så vi hade fel. Förmodligen berodde detta på att Liam inte ännu dykt upp och Murdoch stod vid spakarna. Han kontrade sönder Kalle som fick se sig besegrad med 3-0.

Lunkan mot Berne i den andra matchen i första omgången. Lunkan, som är ute efter en trippel i år (vinna division 1, ligacupen samt Fonthella Cup), rivstartade mot Berne och kunde ta en komfortabel 3-1 seger. Kunde det vara så illa att vi hade underskattat denne wildcardspelare eller var han helt enkelt i trans? Det visade sig att det senare var rätt.

Till den andra omgången hade Liam dykt upp. Han hade enligt egen utsago varit hemma och tränat för att kunna toppa formen lagom till 13-snåret. Det visade sig stämma när han enkelt städade av Lunkan, som därmed kom längre ifrån en eventuell slutspelsplats. Han såg besviken ut när han gick och satte sig på parkbänken för att ladda inför den sista matchen. Kalle mot Berne avslutade den andra omgången. Det var "trashtalket" som utmärkte den här matchen vilket uppskattades väldeliga av publiken. Matchen slutade 3-3 efter att Kalle gjort självmål från offensiv kortlinje med 2 sekunder kvar av matchen. Paniken lyste i hans ögon och Janet såg inte glad ut.

Tredje rundan och Berne mot Liam var en hawaiimatch utan dess like. Dessutom hade dom tydligen glömt att ställa in målvakter i målen. Berne gick segrande ur striden med 6-4. Just nu var det alltså Berne och Liam som var vidare ur grupp B. Kalle behövde en seger med 3 mål mot Lunkan i den sista matchen för att komma upp jämsides med Berne. Trots en fanatisk spurt så räckte det inte ända fram med en 6-4 seger.

SLUTSPEL

I den första semifinalen ställdes Il Presidente (Berne) mot Simonsson. Den senare hade skrattat sig genom gruppspelet med att göra 15 mål på tre matcher. Berne såg ut som en munsbit, men inställning slår tydligen klass och Berne hoppade runt av glädje när slutsignalen gick. 4-1 seger. I den andra ställdes ännu en klasspelare, Barken, mot en uppstickare, nämligen Liam. Även i denna semifinal handlade det om ren och skär underskattning och Barkens spelare kom aldrig in i andra andningen förrän domaren blåste av matchen. 6-4 till Liam.

Matchen om 3-4:e pris stod nu mellan klasspelarna från grupp A, Simonsson och Barken. Dock hade Barken samma problem som drabbade Bulgarien i VM 94. Nämligen noll inställning när man väl missat finalen. Simonsson fortsatte sitt vägvinnande spel och fick en bronspeng efter en 3-1 seger.

Finalmatchen gick därmed mellan två riktiga högoddsare: Liam & Berne. Att Berne, som tog sig ur gruppspelet på grund av turneringens tavla av Kalle, skulle fortsätta rida på flytvågen stod ganska klart tidigt i finalen. På de tre minutrarna seglade han ifrån en förvånad Liam till seger med 4-1 och kunde därmed bärga guldet i den första upplagan någonsin av Fonthella Cup.