TIPPELIGAGOLFEN ANNO 2003

Tolv spelare med nyputsade klubbor och nervösa leenden hade samlats ute på Timrå GK för att vara med om denna enorma happening, vars motsvarighet inte har skådats sedan tävligen hölls i Gnarp för ett par år sedan. Startfältet var taggat, men vad hjälpte det när slagen häxade rejält.

En caddies minnen eller varför ids folk spela golf?

För det första; jag fattar absolut inte varför folk spelar golf. Fåniga brallor? Handskar?!? Pyttesmå vita bollar?? Att jag sedan inte kan spela golf överhuvudtaget gjorde att min medverkan i Tippeligans golftävling kändes starkt tveksam. Så fort som jag konstaterat detta insåg jag att enda chansen att slippa eftermiddagens arbete var att gå som caddie åt någon av deltagarna. Då jag ju varken kan spela golf eller är särskilt väl teorietiskt insatt i sporten, beslöt jag mig för att dela med mig av mina fina råd som caddie åt Farsan. För det andra; jag har absolut ingen aning om vem som vann tävlingen. Noll koll. Som om nu ni som läser detta egentligen bryr er vem som vann. Det jag med säkerhet vet är att varken Berne, Barken eller Farsan vann.

Som caddie förväntas man (antar jag) komma med goda råd, välja rätt klubba och i största allmänhet stötta "sin" spelare. Att komma med goda råd var jag fantasiskt duktig på, trots att många av dem var av det mer banala slaget som "du slår för snett" eller "akta vattnet….ok, du får en ny boll". Att välja rätt klubba var helt omöjligt eftersom man kan säga att kvaliteten på slagen var väldigt skiftande trots att samma klubba användes. Att stötta min spelare var aldrig ens min tanke. Efter avslutad runda fick jag dock faktiskt beröm för att jag bar klubborna runt hela banan och inte tappade bort en enda.

Nåväl, vädret var ju i alla fall fint. Eller, ja, fint och fint. Det var väl hyffsat i varje fall. Åtminstone fram till 16:e hålet (Fatta att deltagarna spelade 18 hål…var…och att jag fick släpa Farsans jävla bag med klubbor hela vägen. Enda positiva var att bagen blev lättare och lättare i takt med att bollarna placerades i vattenhålen runt banan) då vädergudarna beslutade sig för att göra dagen om möjligt ännu värre och släppte loss ett skyfall av den värre sorten. Trots att Bernes paraply täcktes av en stor Västra Frölunda-logga så var jag tvungen att söka skydd under det. Otäckt? Jo, det kan jag lova.

Lite citat från spelarna för att spegla lite av "golfspelet" som jag fick äran att bevittna:

Men satans, helvettes jävla driverjävel!!!

uttalas med bredast möjliga dalmål, Farsan stod för kommentaren

Jag förstår fan inte hur någon kan hålla på med den här sporten!

Barken i ett tillstånd av klarsynthet

OK, om jag bara provar drivern en gång till…

återigen Farsan, tilläggas kan dock att enda variationen i resultat var hur extremt snett slagen gick)

Närspelet som brukar vara min styrka i golf

Berne efter ännu en missad putt

Vi får hoppas att alla andra spelar lika dåligt som vi

Barken

Undrar hur dåligt du spelar utan caddie?

Caddien ifrågasätter starkt Farsans golfkunskaper

Man kan nog lugnt säga att jag inte fick bevittna en särskilt bra tävling. Antagligen skulle man kunna säga att det var en väldigt dålig tävling. Men vad vet en caddie egentligen. Det jag med säkerhet vet är att jag inte någonsin tänker spela golf/bära klubbor en enda gång till i mitt liv…om jag inte har chans att samtidigt slippa en eftermiddags arbete. För i jämförelse med jobb så var det ju faktiskt ganska trevligt. Men bara ganska.